Första ordet var för att beskriva mig. Har jag bara lyckats ändra bakgrundsbilden känner jag mig lite extra teknisk. Så där fånigt är det med allt vad tekniska prylar heter, ska jag dra igång en film åt ungarna får det inte vara nåt svårare än att trycka på play. Ska jag spela in en intervju med hjälp av mobilen till exempel, då blir jag klippt nervös. Jag HATAR teknik, jag HATAR bilar, motorer, telefoner, maskiner o apparater, ja i princip allt som finns på onoff och elgiganten. Det är ju tufft när saker funkar, och när nån annan står för knapptryckandet och inställningsarbetet, men jag vill inte beblanda mig för mycket. Tekniska ting och elektronikprylar är INTE min grej. På min mobil kräver jag endast funktionen ringa, sms:a och ta ett å annat kort. Dock har min trotjänare gett upp på ett av mina ringa krav, och det går inte att ta foton mer. Så nu lär det dröja ännu längre mellan de gångerna jag lägger upp kort!
Bilder säger mer än tusen ord heter det, men jag hör ju till den skaran som gärna säger tusen ord och ibland ännu fler, så Den Stora Massan kan ju istället vila ögonen på kreativa meningskonstellationer. Eftersom jag inte är teknisk. Ja, där knöt vi väl ihop säcken?? =)
Brukar inte argumentet för att läsa, vara att man kan måla upp sina egna bilder inne i huvvet? jodå, det tjatade framförallt mamma om under uppväxten. Jag hatade att läsa. "Jag kan inte fatta att du inte läser, Linda". Mamma, pappa och båda syskonen är bokmalar. Ironiskt nog är jag den som läser på universitetet! Och ironiskt igen är att jag gladeligen skulle välja en skönlitterär bok idag om jag hade tiden, och om jag blev godkänd på respektive kurs för att jag plöjde igenom si eller så många verk. Summa summarum, jag är så in i h&/¤!#e skoltrött!!!!!!!
Praktiken är bra i alla fall, såtillvida att handledarna är suveräna, flexibla, tillmötesgående och grymt trevliga. Till nackdelen hör som tidigare nämnts att jag redan sett nageltrång, bensår, mindre sårskador, vaxproppar, flussiga halsar och apodos-påsar. Jag har redan delat dosetter och suttit med i telefonrådgivning, varit på BVC, astma- och diabetesmottagning... Kaka på tårta på bakelse på fruktkompott...5 veckors heltidsarbete för att få sin lön, ett GODKÄNT.
Lite trevligt känns det dock när min handledare presenterar mig, i egenskap av efterhängsen svans, som "Linda, hon är snart färdig sjuksköterska". Inte "Linda, hon är student". Och jag upplever en skillnad i de fraserna, och det hon säger är ju faktiskt sant. Jag är snart färdig....men det känns ändå såå långt.
En kompis här i krokarna ringde igår. "Kommer du imorrn eller?". Inplanerad garage sale som jag totalt klämt ut ur minnesbanken. Tvättade upp lite överflödigt skit halvt om halvt i panik igår och la upp grejerna på ett litet bord. Köpte mer av de andra än jag inkasserade själv. Men det var det värt! Mer begagnat åt folket!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar