söndag 24 oktober 2010

Strejk

Näe, jag känner faktiskt att jag tröttnat (tillfälligt?) på tvångsmässigt skriveri, så nu tänker jag strejka tills lusten faller på igen.

onsdag 20 oktober 2010

Pappa kommer hem!

Pga organisatoriskt pissiga förhållanden med en pissig apchef som heter Heinz i spetsen kommer både pappa och troligen resten av den svenska styrkan hem från Mexiko!!!
Ååååh fantastiskt, som man har längtat! Hälsan kommer i första hand minsann!!!!

Tentan var piss-svår idag så vi får se hur det går. Är inte alls lika säker som jag varit på de tidigare "matte"-tentorna =( Men hålla tummar går ju!

tisdag 19 oktober 2010

Mat och systuga

Hade Sandy o hennes barntrio över på skitsnack, mat o fika ikväll. Alltid trevligt, men hon hade en del huvudvärk över de cp-säljare som de köpt sitt hus av! Jävligt lätt att vara både in o utflyttad i/ur två olika bostäder under samma minut! Läs mer hemma hos min älskade Sandy http://www.livetpabetarevagen.blogg.se
Nåväl, till gästerna och gubben min slängde jag ihop en helt underbar kycklingpaj som doftade ljuvligt!!!!!!
För egen del bestod middagen av pulver och vatten.....tankarna upptas av mat, Ming, grytor, bakpotatis, BRÖD, hemmagjord pizza, ja fy fan va mycket gott det finns...!

Imorgon blir det ännu mer trattisar till lunch, och nu är äntligen högen på matsalsbordet rensad o borta! Dock blev det ingenting att torka så jag måste ragga upp Ida för en sväng i Trattkantarellslandet igen innan det blir för mycket vinter.
Denna gång fräste jag trattisarna med marinerade vitlöksklyftor, lök och röd paprika i olivolja och kryddat med salt och chilipeppar. Lite variation! Dagens lunch var helt galet smarrig ju!!!

Hade varit helt ambitiös o tagit bilder på allt men nu har cp-kameran återigen fått tuppjuck så vi får väl skita i det då. Annars blir man ju faktiskt lite mätt bara av att titta på mat. Eller inte.

Bestämde mig för att klippa av mina Lee-jeans också, som har varit för långa för mig alltid. O så sy en snygg söm så de inte fransar sig! När jag ändå hade min underbara symaskin framme så fick jag rycket Allan och började sy ett par turkosa mjukisbyxor också. Gick sisådär. Fick i resåren bra och de sitter bra runt själva rumpan o framtill, men jag måste ha lagt ihop fel ben med ännu mera fel ben för de är liksom mer vridna än en tornado som åkt tekopparna på Liseberg! Dock rätt bekväma ÄNDÅ o bara för jag gjort dem själv så ska jag i alla fall ha dem på tills jag går o lägger mig.

Skulle visst baka kakor och färga håret också, men har inte riktigt kommit så långt o nu vet jag inte om jag orkar. Imorrn är det läkemedelstenta igen, sug pung lärarjävlar, jag hade liksom alla rätt förra gången o ändå fick jag omtenta, sättet jag "räknar ut" 1 mg/ml på kommer inte ändras oavsett om jag skriver gånger eller delat med!!! Nitiska jävla puckade cp-as!!! Så nu får jag liksom sitta o räkna åtta astråkiga uppgifter imorrn o spendera min värdefulla tid för att vissa lärare är bittra, nitiska o inte fått sig ett skjut på länge! Bara för jag skrev en prick istället för ett streck!!! Och detta på fullaste allvar!!!!! Skillnaden mellan IG ocg G i mitt fall var att bläcket inte drogs ut till ett streck, det stannade vid en prick!!!!!!!! Guuuud jag blir helt arg nu märker jag, kanske bäst o gå o färga håret ändå.

måndag 18 oktober 2010

dag 9

Äsch, det blir visst ett par rader även idag.

Idag är det den 9:e dagen på min egenkomponerade bantningskur. Vågen visade 70,1 kg innan morgonbajs. Dock är detta kanske inte riktigt tillförlitligt, det är inte samma våg och inte heller samma utstyrsel som jag bar vid vägningen på jobbet. Men ändå, digitala vågar som båda stod på noll innan jag klev på, det är nog ändå i runda slängar 5 kg jag tappat! GÖTT! Fast sanningen kommer ju på lördag förstås, när jag ställer mig på jobbvågen igen.
En av tjejerna som jobbar på servicehuset i Ulrika där jag var idag kommenterade att jag såg smalare ut i ansiktet! Wohoo!! Hon visste ju om mitt pulver o mitt blomkålsmos så hon kanske inte var opartisk, but still!
Sandy å Karro har också sagt att det syns! Water on my kvarn, liksom!
Jag är lite stolt över min självdisciplin faktiskt, och frestelserna har varit extra påtagliga under helgens kalasande.
Ikväll har jag en till flaska pulver att se fram emot, medan man och barn får nöja sig med rester från i förrgår.

Snart ska vi lägga om ett av bottenlånen på huset, och här är jag riktigt grön. Säger vi varken bu eller bä kommer lånet att bindas om på samma tid, dvs 3 år, till den räntan som är aktuell dagen för villkorsändring (1 dec). men om man vill spela ut bankerna mot varandra då? Hur gör man för att få den absolut absolut bästa räntan?? För vi har ju suttit fast med våra bundna ca 5% nu under lågkonjunkturen, när alla med rörliga lån gottat sig i att de betalar si o så många tusen mindre. Känns som om vi också vill suga lite på den karamellen!!!! Helt okej att fortsätta betala samma pengar egentligen, men det vore ju ganska sexigt som en större andel kunde vara amortering! Hur göra? Har vi rätt till det, att bjuda ut oss på bankmarknaden, när vi har hela vår ekonomi i en bank? Kan vi "sälja ut" vårt lån vars bindningstid går ut, till någon annan bank om densamma kan erbjuda en bättre ränta? Visst kan jag fråga min bankkvinna men då hon givetvis är anställd av berörd bank känns det inte som om svaret blir helt tillförlitligt. Åtminstone kan hon ju välja att undanhålla information ifall det skulle vara något som missgynnade banken. HILFE!

Det ska funka att kommentera om ni fyller i "anonym" och sedan klickar "förhandsgranska" innan ni skickar kommentaren. Går säkerligen att fippla med inställningarna så kommenteringen underlättas till max, men dessvärre är jag både lågbegåvad och ointresserad när det käller klickningar och teknik. Det ska bara funka direkt, annars skiter jag i't!! (=Muu, I need you!)

Kaffe!

söndag 17 oktober 2010

Skogen o släktkalas

Idag har varit en hektisk dag minsann, och vi har utnyttjat den till fullo på alla möjliga vis!
Började med en "lagom" sovmorgon - ungarna väckte oss kl 8.30. Sen frukost, påklädning och de vanliga bestyren. Vid halv elva kom familjen Forsberg hit och vi packade in oss i bilarna och åkte mot Mjölbys trevliga skogar. Denna fantastiska vackra höstdag!
Anledningen var egentligen gårdagens middag: Korvstroganoff spetsad med en rejäl näve smulade, torkade trattisar. Det var så in i helvete gott (betänk att jag unnar mig ETT riktigt mål mat per dag, och detsamma är undantagslöst GI-inspirerat) så jag kastade iväg ett sms till Ida. Vi MÅSTE bunkra trattisar så det räcker över vintern! Hon var inte svårövertalad, så båda familjerna med både karlar o ungar hängde på!

Mellan 11 och 13.30 blev det både korvgrillning, lek med pinnar o hopp över stenar, kurragömma och ett intensivt svampplockande. Det blev motsvarande en halv vanlig matkasse full med svamp - snåljåpen i mig uppskattade att det motsvarande var ca 500 spänn var i trattisar, med City Gross-mått mätt (149 kr/kg). Ungefär också vad man pallar att rensa innan man vill slänga skiten i soporna, så med andra ord alldeles lagom!
Här följer lite trevliga bilder från våra äventyr i skogen!






På bilden ovan är det redan använt en hel del. Dels pimpade jag aftonens middag med trattisar och dels fick min gamle morf med sig en full 3-literspåse. Och dessutom har jag avlägsnat de 10-tal gula vanliga kantareller som vi faktiskt hittat, ihop med ytterligare en näve trattisar, som ska utgöra min matlåda imorrn.

Yummie! Fräst i olivolja tillsammans med en grovt hackad/skivad gul lök. Det är grejer det!
Vi var hemma från skogsäventyret vid klockan 14, hade sagt åt syskonen, moder och gammelfader att komma hit klockan 15. Följdaktligen kom de först klockan 15.30. Det gjorde dock ingenting, för vi hade ju tårta kvar att göra! I linje med den välkända snålheten ville jag inte köpa ett marsipanlock för 40 kronor, utan tyckte att en rulle marsipan (som också vägde 200 g!) för 17 spänn lät bra mycket bättre. När den j*veln väl skulle kavlas ut tröttnade jag snabbt, och satte Calle på det istället. Det blev ganska bra till slut i alla fall! Syns inte så tydligt på bilden kanske men hade spritsat "Alicia & Jocke" på tårtan med grön vispgrädde. Texten fick sällskap av 23+4 levande ljus, och födelsedagsbarnen fick hjälpas åt att blåsa ut. På ett andetag tog Jocke typ alla ljus, när Alicia redan hade blåst ungefär tio gånger - varav hälften av hennes utblåsningar gav en fläkt i hennes egen lugg - och lyckats blåsa ut ungefär 3.
Lite traditionsenlig sång och HURRA blev det i alla fall =)



Och vidare, så måste man ju öppna lite paket...



Det stora paketet kom från moster, morbror, Jeppe o Emma, och det var en gigantisk sko som små gubbar kunde bo i. Av mormor fick hon ett Hello Kitty-fiamed knuff och en slant, och av gammelmorfar skumbananer och den "tråkiga" men ack så värdefulla presenten "vitt kuvert" - som åker rakt in på kontot förstås! Den lilla 4-åringen har nog en genomsnittslig månadslön på banken nu, skulle jag tro!
De äldre valde att avvika vid 18-hugget, medan mina syskon med respektive hängde kvar och åt mat med oss. Flickorna fick äta mat framför TV:n idag, och vi vuxna drog igång en omgång TP. Efter ett spännande men låååångt spel konstaterades det att gammal fortfarande är äldst, jag o Calle vann med minsta möjliga marginal över Jocke & Emma!
Utan att ha diskuterat det innan, så hade tydligen både Calle o jag funderat på att jävlar va kul det vore o köra TP med Auktoriteten och hans Eeeeva. Fast som Calle sa: Ja, vi skulle förmodligen få dyngstryk för Eva är jävligt allmänbildad o din farsa är ju grym på historia. Nåväl, men man ska ha tärnings-tur också! Upp till bevis nån gång, I hope. Guuud vad jag saknar dig, pappa! Måtte bara månaderna rulla iväg fort som aset så februari is here, nån gång.
Måste vara nån form av rekord, både vad gäller text o bild? Kanske kan skippa bloggeri imorrn då.
En sista lilla "bra att veta", om man vill imponera på nån nångång. Kunskapen är hämtad från kvällens TP, en fråga som min kära lillebror till sitt stora förtret inte kunde svara på: "Vad heter en kvinnas mellanrum mellan brösten med ett elegantare ord?"
-Dekolletage! (Inte HYLLA, alltså)

lördag 16 oktober 2010

Alicias kalas

Kameran är halvbra, och likaså fotografen, men några av alla vildingar som kom hit på lite kalas idag fastnade minsann på bild =) Passar på o lägga upp lite kort från i tisdags, "riktiga" födelsedagen!!!
Det var i alla fall en toppentrevlig dag idag, med besök av Linda o hennes tre grabbar, Tanya o hennes två minsta, Sandra & Frans o deras tre småttingar, dagiskompisen Linn, och så även min bror o Calles syster som kom hit en sväng. Det har varit fullt hus hela dan =)
Efter en massa socker slet vi på 9 av ungarna kläder o motade ut dem en stund, och det behövdes! Flickorna gick runt o utforskade diverse spännande grejer på tomten och lekte i sandlådan, alla fem grabbar hoppade studsmatta, slängde igen dörrn, plingade på, snubblade, jagade varann, åkte bobbycar osv...De grupperade sig efter könen och höll sig i en pojkgrupp och en flickgrupp, trots att vissa av dem aldrig träffat varann innan. Nån psykologi-studerande eller lekman på området som kan ge en vetenskapligt förankrad förklaring till detta förfarande? Både bilar och dockor finns att tillgå - ändå särskiljer sig lekarna åt så vansinnigt. Flickor bakar kaka, pojkar kör bil. Det var ju så det var!
Nåväl, här kommer mina askassa bilder tagna med vår uråldriga skitdåliga kamera =)










onsdag 13 oktober 2010

Dag 4

Tog ett blodglukos idag, två timmar efter intagande av blueberry-pulvret och kaffet som utgjorde min frukost. Sockret låg på 5,5. Ett kvitto på att pulvret verkligen ger en allt man behöver under dessa max tre veckor som man livnär sig på det.

Fast i mitt fall är ju det inte riktigt sant. 4 påsar per dag och en asnyttig måltid har det ju blivit, men det torde ge knappt hälften, dvs max 1000 kcal/dag, mot vad man vanligtvis äter. Mina dagar vad avser måsten och åtaganden, småbarnsmamma, husägare, sambo och student, är ju desamma oavsett inmundigande. Ett försök till mer fysisk lek med tjejerna, tiden räcker nog inte till mer motion på regelbunden basis än just så. Detta BORDE alltså ge en synlig viktnedgång, om jag bara mäktar med det. Stora delar av tankeverksamheten upptas av mat....god mat, inga jäkla kokta mosade grönsaker och råa varianter. KÖTT, såser, grytor....och framförallt kolhydrater!! Bara en nybakt limpa liksom. Eller en lyxig räkmacka med majjo och ägg. Fy fan.
Gör just nu en stek i ugnen med ugnsrostade rotsaker till Calle när han kommer hem. Ungarna fick spaghetti o köttfärssås, rester från i förrgår. Och jag.....har en omgång pulver till innan sömnen skall inträda. Hm, undrar just om jag ska välja choklad eller blåbär ikväll?

Jag är nästan färdig med kommunikationsuppgiften. I över en timme satt jag o letade i databaser efter en vetenskaplig artikel som skulle passa in i min analyserande text, som enligt Kursguiden är ett krav för att uppgiften skall godkännas. Hittade så tillslut en, och faktiskt inte i PubMed utan i Cinahl denna gång! Uppgiften blir nog således klar med över en veckas marginal. Good shit!
O så har jag visst i ett svagt ögonblick lovat ungarna ett bad ikväll, så det kanske är bäst man är konsekvent. Har nu ägt ett badkar som varit installerat o klart i flera veckor, men ännu har jag inte badat själv. Well, it's all for the kids!

tisdag 12 oktober 2010

Auktoritet!

Först nu läste jag ett par kommentarer från i lördags. Såna där yttringar som berörd auktoritet mycket väl vet om redan när tangenterna nuddas, att de kommer generera mothugg!
En hungrig mig betrampas lätt på ömma tår!
Fader: Kom ihåg rätt själv! Jag var visst veggo, en livsstil som jag i mentala utvecklingens djungel famlade runt i, i tre veckor. O det var på högstadiet när man fick gå till Krull-Ulla för o skriva på papper om veggo-bekännelse, hon bodde i samma hus som Uppehållsrummet där uppehålls-Pia bossade. Jag ville bli veggo för att veggonas köttbullar var mycket godare än de som vi köttisar fick. Krull-Ulla har för övrigt rakt hår nuförtin, en gång kom hon o handlade på Signalen o log mot mig igenkännande, gjorde en gest över magen o frågade om jag väntade barn. Ja, och det gjorde jag just då, så det handlade inte om köttbullar.
Men jag slafsade inte ett dugg efter varken skinka eller kaysmsa (vilket kan översättas med laxröra, för den som inte visste). Slafs kan man vara själv om man sa't.
So....there!
Och gulliga Muu: Klart lädret härstammar från Auktoriteten, höhöhö =)

4 år

Ja, det har gått några varv runt solen sen yngsta donnan klämdes ut. Idag blir min bebis 4 år gammal. Helt sjuuuukt! Vart tar tiden väääägen?? Jag säger som alla "gamlingar" alltid säger, åren bara går!!!

Är hos min Sandy ()nu så det blir bara en snabb update.
* Att engagera the Moder och the Broder i operation viktminskning är icke aktuellt. Schemana är ansträngda som det är, jag vill hitta min egen väg till neråt-pil och vad gäller näring och fysisk aktivitet så tror jag att jag vet och kan mer än berörda parter redan, tack vare studierna. Hur blygsamt det än kan låta! This is my shit, liksom! Nu vill jag snarare leva som jag lär, för det har jag inte till fullo provat innan.
* No no, någon 1-timmes powerwalk funkar inte idag, bästaste Muu. Är all alone med barnen o när mannen är på ingång ska middagen helst vara serverad och undandiskad och dessutom har då skymningen redan fallit. Kl 20.30 åker han på sin korpinnebandy, och jag är all alone igen. Idag blir en vilodag. Tyvärr!
* Igår skulle jag o Sandy ta en gemensam prommis i Sya-spåret. Intentionen fortsatte att vara sådan ända tills vi kom dit och konstaterade att det var kolsvart. Inte en enda lampa lyste upp. Vi tog en 40 minuters promenad i rask takt/pw/joggingtur, lite om vartannat, runt omkring i samhället istället. Rätt gött när man är två! På vägen till Sya såg vi en nyfiken RÄV i diket, en jättefin en, med pälsen intakt. En riktig Micke-räv, som i barnboken =)
* Jag har blitt matbesatt. Och ändå är jag inte riktigt hungrig. Pulvret faller väl ut och min tarm jobbar på precis som den ska, tackar för varningen. Det trevliga utfallet härrör från goda kunskaper i fysiologi. Yes! Matbesattheten, however. Det var en fullkomlig PLÅGA att sitta där i lunchrummet idag, alla andra drog fram sina mustiga grytor med kött, krämiga såser, pasta, någon hade visst currygryta med kyckling, jasminris och blandsallad...Någon hade örtkryddad lax med klyftpotatis och kall sås. Vi diskuterade trattkantareller, och hur gott det är att pimpa en gräddsås med lite smulad, torkad svamp. Ååååh, mitt egna recept, på risotto med färska champinjoner och en fond gjord på räkskal!!! Jävlar i min lilla låda vad saltsyraproduktionen var igång i Lindas mage! Men ack, där satt jag, och blickade ner på min tallrik - som dock var full, för äta, det ska man - som pryddes av purjo, isbergssallad, gurka, tomat och så blomkålsmoset med vitlök, dagen till ära spetsad med broccoli. Till efterrätt åt jag en morot. Och vatten, mycket vatten. Kämpade mig igenom tuggorna, som för övrigt växte i munnen, och tröstade mig med tanken att får jag bara i mig detta, då kommer jag inte vara hungrig sen. Rätt hade jag! Men jag måste vidga vyerna. Nu har jag ätit blomkålsmos med varierande smaksättningar i tre dagar i rad. Kanske skulle jag ugnsbaka lite morötter ikväll o ha till matlåda imorrn? Sen har jag köpt mitt kära pulver i variant Blåbär också. Riktigt gott, och hungern försvinner!

Igår tog Calle före-kort. Ett i profil och ett rakt framifrån. Fetto-kort! Hoppas det blir en fröjd sen....att gå tillbaka o götta sig åt hur jag såg ut FÖRR....

Alicia igen, ja. Kalajset blir först på lördag för kompisarna och sen på söndag för familjen, men lite firad blev hon allt imorse på riktiga dagen. Tänkte upprätthålla traditionen som jag själv växte upp med, att det var skrovlig sång och tidig-som-fan-paketöppning på morgonen den dagen man fyller. Och inte var det svårt att gnugga gruset ur ögonen för min lilla sömntuta, när två stora paket väntade vid fotändan!!!!

måndag 11 oktober 2010

Dag 2

5 påsar pulver igår totalt, mycken vatten och unnade mig ett par morötter och lite blomkålsmos till lunch. Någon kopp svart kaffe blev det också. Kände mig inte hungrig.
Idag har jag hittills fått i mig tre påsar, och orkar nog bara med en till sen efter motionen som planeras ägas rum om en timme. Får sällis av min Sandy, men framöver om jag ska ut o hålla igång kröppa själver vill det nog till att man har en pannlampa o en fungerande mp3:a. Sen vet jag inte vilken runda jag ska ta, det ska ju helst vara ett ganska mjukt underlag - typ ett spår. Men till Sya, där det finns ett fint spår, är det ju en bit i mörker, o min cykel har både punka o saknar lyse...

Investerade i ett nytt blomkålshuvud o funderar på att spetsa moset med lite gröna ärtor också, förutom olivoljan, vitlöken o basilikan. Det blir nog fina fisken, det!

En kär vän har deklarerat att hennes mål är minus 8 kilo, mitt omfång är ju lite mera omfattande så mitt mål får bli 10 då. Japp! 65 eller mindre, det känns alldeles lagom. Fy helvete, jag väger 75 kg. När hände detta???
Motivationen är på topp i alla fall! Nu ska dallerhelvetet dän, så är det bara! Jag o min lilla Muu får köra en ömsesidig cyber-pepp. Det går ju alltid lättare när man inte står ensam i sitt beslut!

Numera är det tjat om att få cykla, här på Hjortrongränd. Och Emilia vill minsann inte kännas vid att hon någonsin sagt att hon ville ha stödhjul på cykeln.

Scenariorna med deras tillhörande PM är färdiga, sista gjorde jag igår kväll. Nu är det bara att skriva en analys till videosamtalet (som för övrigt gick riktigt bra, fasen vad jag rockar! Om det inte vore för profildallret alldeles under hakan) och göra klart etikuppgiften med min kursare som jag har dejt med på torsdag.

Tempot lugnade sig pltösligt o genast så snart PM:en försvann ur bilden - men de har nog varit lite nyttiga att göra också, för nu har man inte kunnat "glida" igenom basgruppsjobbet o ta all läsning precis innan tentan. Förhoppningsvis har på så vis lite hunnit sätta sig på vägen dit så tentaplugget inte blir fullt så tungt. Den som lever får se!

söndag 10 oktober 2010

Cykla!

Dag 1 på min bantning har gått bra. Grönsaker, kaffe, vatten och så pulvret. Känner mig inte hungrig heller, och har varit ute på en rejäl runda med ungarna. Vi cyklade resp gick/sprang Veta-rundan, är inte säker på hur lång sträckan är men det tog oss knappt två timmar. Fanns ju mycket att titta på och dessutom stannade vi till o lekte lite på vägen. Mina töser är så duktiga så!!! Emilia klarade till o med att stanna själv nu, men hon behöver hjälp att starta cyklingen. Skillnaden nu mot tidigare var framförallt att hon VILLE att jag skulle släppa handtaget därbak!

Kolla hur bra hon är, min stora flicka! Äntligen är vi fria från stödhjulen!!!

Flickorna blev beordrade att stanna till så mamma fick ta kort =)

Min stora tjej....som nog är ganska stolt över sin nya förmåga!

Lilltultan var också ganska självständig på röda lilla vrålåket!!

lördag 9 oktober 2010

Bantning

Jag har aldrig i hela mitt liv gett bantning ett riktigt seriöst försök. Några tafatta uppmärksamhetstörstande halvhjärtade 2-3 dagars-bantningar gjordes väl i tonåren, men blev nån auktoritet varse att man inte var till fullo nöjd med det yttre, omfångsmässigt, så fick man genast ätstörnings- eller potentiell ätstörnings-stämpel. Nu jävlar! Jag är vuxen, jag är icke gravid och icke heller ammande.
Nu kan jag tacka nej till kakor o slisk, käka grönsaker o pulver o röra på fläsket så pilen pekar neråt. Och det är min fulla rätt, with or without support! O nån som kommer o bjäbbar om att jag inte behöver gå ner- screw you! Jag gör som jag vill! Nån annan som minsann instämmer, och tycker att det vore bra om man avrundade neråt - screw you too! Jag vill varken ha med- eller mothåll. Jag vill göra det här för MIN skull! För sådär jävla mycket vitt ska det inte va runtom. Fan!
Jag ska vara helt o hållet ärlig. Utgångsläget är 75 tunga jävla pannor, och det retar mig till tusen. Okej med den siffran om man är höggravid men inte när magfan är ett stort plufs o låren är så jävla bra polare att de hånglar med varann.

12 timmars arbetspass och ett sms-gräl med mannen har också avverkats idag. Bl.a har Alicia klippt sin egen lugg med en sax hon hittade bland mina grejer på mitt skrivbord. "Det kan faan inte va mitt fel" sa mannen. Nej det är klart, jag var 3 mil bort och jobbade, klart jag borde haft koll på na.

Dusch nu. Imorgon ensam med barnen o plugg. Sista scenariot!

fredag 8 oktober 2010

Hela härligheten on the inside


Gjorde magnetresonans i våras, en del av en studie jag deltog i. (Fredrik Nyströms rödvinsstudie, o jag var nykter!)
Hur jävla ascoolt är det inte att ha en bild på Ers Totala Helhet liksom?? Här kan man se att jag har både lungor, muskler o hjärna! Fan ta er om ni frågar vad det vita runtom är för nåt!!! För alla vet väl att låren blir tjockare när man ligger ner?!?
Bilden är alltså tagen våren 2010 och det var JÄVLIGT jobbigt att ligga i den där maskinen i 45 minuter blixtstilla, kan jag lova!

onsdag 6 oktober 2010

Skattkantajellej!

Det blev minsann en tur till skogen på eftermiddagen idag, tillsammans med kompisen Linn och hennes mamma, tillika min kompis, Ida.


Emilia mäkta stolt över att ha hittat ett riktigt praktexemplar av de goda trattisarna!


Alicia funderar på om det är rätt sort hon fått tag i. Jo, men de har ju gult skaft och ett hål på mitten av hatten - måste vara rätt!


Titta mamma - är det här en skattkantajell?


Man behövde inte ge sig ut o leta, det handlade snarare om att ge sig ut och hämta. Då är det kul att plocka svamp!

Jag fick det roliga arbetet att rensa skiten, och fann mig själv plötsligt önskandes att skörden inte blivit så generös. Blev trött i benen av o stå o rensa där vid diskhon o nu när de ligger på torkning tar de en jävulusisk plats. Men det kommer det vara värt sen när man kan pimpa sina såser o grytor med Allemansrättens godhet. Hur översätter man förresten det begreppet på engelska? Minns att jag försökte förklara innebörden för några undrande och förvånade amerikaner under mitt år borta i väst. Vadå, får man gå runt i vilken skog som helst? Beträda någon annans mark? I det läget var jag ganska stolt över att vara svensk, faktiskt. "Every man's right" låter lite väl direktöversatt. Men vad säger man då? Motsvarigheten finns ju inte därborta liksom.

Min älskade stora dotter har nu ÄNTLIGEN lärt sig cykla utan stödhjul. Hon håller balansen även när hon kör lite långsammare. Hon håller på o mjukna, och efter att ha verkligen ÖST beröm över henne o hennes åstadkommanden idag frågade hon faktiskt om "vi kan cykla till dagis imorrn". Hon behöver träna mera, och träna på att starta och stanna själv, men de viktiga är att hon kan och hon vågar cykla nu! Alicia får ha stödisarna kvar fram till våren, åtminstone. Hon får vara liten ett tag till. Men Emilia har lärt sig nu, efter enträget kämpande (MINST lika mycket envishet- och tvång - från min sida som från hennes) och det känns jättebra! Tror hennes nya fina hjälm med blommor på var en liten sporre också!

Imorgon ska jag videofilma mig själv när jag samtalar med en patient, sen ska jag skriva en analys och referera till en vetenskaplig artikel och skicka in detta till examinerande lärare med uppföljning den 29 oktober, där det ska pratas om hur väl jag kommunicerar, i 45 minuter. Under uppföljningen ska vi titta på filmen. Detta SUGER, både att titta på sig själv på film men framförallt att ha någon som ska bedöma min kapacitet och kommunikationsförmåga. För att vara helt ärlig, det känns nästan som ett stort fett skämt. Om jag utvecklar denna mening vidare så skulle jag aldrig kunna beskrivas som ödmjuk, så det undviker jag. Men....skämt.

Nu väntar kudden! Renbäddat o väldoftande, tänk vad man kan hinna när dagen inte är schemalagd!

måndag 4 oktober 2010

Tomater och huggorm

Sista skörden på fina växthuset genererade en gurka och typ 30 tomater av varierande mognadsgrad och storlek. Dock kommer det täcka även denna veckas tomatbehov....det kommer svida aset i snåltarmen när jag måste börja köpa tomater igen till hutlösa 40+ kr/kg!!! Längtar redan till våren och att börja väcka nya gröna små älsklingar till liv. Ska nog börja förså redan i januari och kanske så i två omgångar för att säkerställa skörd under en längre period nästa år! Tomater rockar, man har ju det till ALLT!
Förresten var det där lite lite ljug, jag har ju ett gäng purjo som tappert försöker tjocka på sig såhär på höstkanten. Inte så lätt när det redan är frysgrader om nätterna...det är inte helt utan stolthet jag ändå kan konstatera tjocklek som mitt lillfinger - de är ju dragna från frön o var ju tunna som grässtrån där i början!

Var med ut på distriktet idag och känner hur jag växer i rollen. Får hela tiden bekräftelse, även på de mest petitessartade ting, och när handledarna skojfriskt förklarar att "Linda gör jobbet, vi har inget o göra!!" så känns det riktigt kul. Det är bara surt att man har en massa skoluppgifter både i anlutning till praktiken och parallellt med. Således jobbar jag utan att känna mig ledig när jag går hem klockan 17, utan stressen gör sig hela tiden påmind. Har ju till exempel tvätt på ställningen som varit torr ända sen i förrgår!

Jag såg en livs levande huggorm för första gången i hela mitt liv idag (vad jag kan minnas åtminstone). Pratade om bensår med min handledare i bilen på väg ifrån Ulrika denna vackra höstdag, solen vilade sina breda armar över de färgglada träden, och vi åkte med solen i ryggen babblandes om generell kärlsjuka när hon plötsligt bromsar in o vränger åt sidan. Pulsen skente opp på både henne o mig och hon säger bara "En ORM!!" varpå jag genast knäpper av mig bältet o springer ut för o kolla. Mycket riktigt, det där karaktäristiska v-formade mönstret, och Ers Äckelhet hade ca 10 cm från huvudet och bakåt stelt och fokuserat medan resten av kroppen ringlade sådär ormigt! Äckel, skräck, rädsla och fascination på en o samma gång, och nog är det väl förbannat att kameran i telefonfan har lagt av, annars hade jag givetvis förevigat ringlet!

Nähä, då ska visst ungarna tas om hand. Calle är visst lite trött idag. Tur att jag är en Energizer =(

söndag 3 oktober 2010

Oteknisk och begagnat

Första ordet var för att beskriva mig. Har jag bara lyckats ändra bakgrundsbilden känner jag mig lite extra teknisk. Så där fånigt är det med allt vad tekniska prylar heter, ska jag dra igång en film åt ungarna får det inte vara nåt svårare än att trycka på play. Ska jag spela in en intervju med hjälp av mobilen till exempel, då blir jag klippt nervös. Jag HATAR teknik, jag HATAR bilar, motorer, telefoner, maskiner o apparater, ja i princip allt som finns på onoff och elgiganten. Det är ju tufft när saker funkar, och när nån annan står för knapptryckandet och inställningsarbetet, men jag vill inte beblanda mig för mycket. Tekniska ting och elektronikprylar är INTE min grej. På min mobil kräver jag endast funktionen ringa, sms:a och ta ett å annat kort. Dock har min trotjänare gett upp på ett av mina ringa krav, och det går inte att ta foton mer. Så nu lär det dröja ännu längre mellan de gångerna jag lägger upp kort!

Bilder säger mer än tusen ord heter det, men jag hör ju till den skaran som gärna säger tusen ord och ibland ännu fler, så Den Stora Massan kan ju istället vila ögonen på kreativa meningskonstellationer. Eftersom jag inte är teknisk. Ja, där knöt vi väl ihop säcken?? =)
Brukar inte argumentet för att läsa, vara att man kan måla upp sina egna bilder inne i huvvet? jodå, det tjatade framförallt mamma om under uppväxten. Jag hatade att läsa. "Jag kan inte fatta att du inte läser, Linda". Mamma, pappa och båda syskonen är bokmalar. Ironiskt nog är jag den som läser på universitetet! Och ironiskt igen är att jag gladeligen skulle välja en skönlitterär bok idag om jag hade tiden, och om jag blev godkänd på respektive kurs för att jag plöjde igenom si eller så många verk. Summa summarum, jag är så in i h&/¤!#e skoltrött!!!!!!!
Praktiken är bra i alla fall, såtillvida att handledarna är suveräna, flexibla, tillmötesgående och grymt trevliga. Till nackdelen hör som tidigare nämnts att jag redan sett nageltrång, bensår, mindre sårskador, vaxproppar, flussiga halsar och apodos-påsar. Jag har redan delat dosetter och suttit med i telefonrådgivning, varit på BVC, astma- och diabetesmottagning... Kaka på tårta på bakelse på fruktkompott...5 veckors heltidsarbete för att få sin lön, ett GODKÄNT.
Lite trevligt känns det dock när min handledare presenterar mig, i egenskap av efterhängsen svans, som "Linda, hon är snart färdig sjuksköterska". Inte "Linda, hon är student". Och jag upplever en skillnad i de fraserna, och det hon säger är ju faktiskt sant. Jag är snart färdig....men det känns ändå såå långt.

En kompis här i krokarna ringde igår. "Kommer du imorrn eller?". Inplanerad garage sale som jag totalt klämt ut ur minnesbanken. Tvättade upp lite överflödigt skit halvt om halvt i panik igår och la upp grejerna på ett litet bord. Köpte mer av de andra än jag inkasserade själv. Men det var det värt! Mer begagnat åt folket!!