Garaget

6,6 meter brett och 8,36 meter djupt. Herrejävlar va stort. Imorrn ska förmodligen stora betongbilen komma o tömma ur sig i formen. Skit att man jobbar o inte kan få det på bild! Såhär ser det ut nu i alla fall.

Det var ett kärt återseende mellan syster + respektive och svarta lilla Väsa. Karro den grisen var ju brunare än Kunta. Och själv dras man med trista arvsanlag från papi - kräftvarning såfort den stora Gula lyser lite extra. Så jävla orättvist. Calle tenderar också att bli uteslutande röd - fjällar - och är sen lika vit igen. Taskigt fall för ungarna.

De små sessorna fick varsin vattenpistol och helt bedårande söta små klänningar från moster å Jeppe. Med hatt och allt :-)

Den här veckan och nästa är vad som återstår innan semestern tar vid. Segt. För mannens del är det bara den här veckan kvar. Lyllo honom. Två veckor har vi ihop, tre veckor var totalt och fyra veckor borta från dagis för ungarnas del. Känns lagom, men jag hade inte gnällt över 5 veckor tillsammans med full betalning heller. Det blir väl först när jag är färdigutbildad och har jobbat ett tag. Yay, bara 3-4 år kvar!

Rörmokeridelen tycks vara i princip klar nu, så när som på rördragningen i badrummet. Jag hade visst glömt att dom skulle komma igår, så när jag slogs med stress och värme och försökte hålla två gnällmonster i schack ute i Tornby, ringde en förvirrad rörmokare och frågade om nån kunde komma och låsa upp. Well, Calle hade ju ingen bil eftersom den är utlånad, och jag hade fler ärenden i Tornby innan jag tänkte åka tillbaks. "Jag har lämnat köksfönstret på vid gavel (för att få mina gurkblommor bepippade, men det sa jag inte) så han får klättra in den vägen". Sagt och gjort. Hade gett mycket för att se den stackars polacken klättra in genom mitt köksfönster. Nåja, man kan inte alltid tänka på allt. Han fick lite kaffe sen som plåster på såren.

Har försökt att pippa blommorna med tops, men jag tror att de föredrar att befruktas på naturlig väg. Därav öppet fönster ju - hela dagarna så länge det är soligt.

Shit va segt med kvällspass. Idag jobbar jag 15-22. 22! Det kommer inte dröja länge innan affärerna har öppet dygnet runt. Börjar jobba om tre kvart så det är väl hög tid att dra på sig lite spackel, tömma och puttra iväg i lilla Blåa.

Wohoo - äntligen har ni fattat!

Så himla trevligt att få läsa ett par kommentarer här o var. Visste väl att en hudknopp som togs dän skulle reta igång lite intresse. Anonym - förhandsgranskning - OK, och skriv under med nåt så jag vet vem du är. Fint.

Garageplattan är redo att gjutas! Svettiga stormagade gubbar har stekts i solen och med blänkande pannor med dess manliga odörer varit riktigt rappa att gräva, anlägga singelbädd och bygga form. Nu väntar vi bara på betongbilen som väntas anlända under nästa vecka, o sen kommer vi vara 47 tusen fattigare. Tur man skiter pengar när man är student.
Bosse har tajt dän furstukvisten också o där ska gjutas en ny, av samma betong. Kommer bli så fint.

Så har vi ju då växtligheten. Inte för en sekund får ni ju tro att jag går o köper frön (ja, verkligen inte plantor heller för den delen) utan i mars gick jag o köpte tomater å paprikor och pillade ut fröna. Därmed kunde jag även använda själva frukten. Man måste va om sä å kring sä!
Någon vecka senare tittade de första gröna bladen upp. Lycka! I skrivande stund har jag små gröna tomater på tre av mina sex plantor, misstänker att de övriga tre blivit snuvade på livets goda i form av insektsbesök, så nu har de fått flytta ut från växthuset ut i det fria. Där kan blommorna i lugn och ro få besök av bina.
Vad gurkorna anbelangar fick jag bita i sura äpplet, ty de är inte till fullo mogna när de skördas och säljs i affären, förkunnade mor min. Jag fick vackert gå o köpa mig en fröpåse för 3 kronor på Grosset. Dock har jag faktiskt drivit upp samtliga från frön och det är i alla fall en liten bedrift. Jag har ca 5 cm långa gurkor på tre av mina fyra plantor.

Svanhild kom tillrätta. Hon hade tydligen bott i grannens garage i tio dagar, och Emilia hade pratat med deras lillflicka och förklarat att den svarta katten hade rymt. Poletten hade sedan trillat ner hos flickans föräldrar och samma kväll knackade de på o frågade om det var vår katt. "Nej, men ja, men Gud, jaa tack va bra!!" När nåt oväntat händer sådär hänger inte riktigt grammatiken med alla gånger. Genast skickade jag iväg ett sms till Karro som förhoppningsvis kunde slappna av lite bättre nu på Rhodos. Ikväll kommer de hem och ska hämta lilla skrället det första de gör. Tack! Två katter som inte tål varandra är inte as-hipp att ha i samma hus. Den ena fick ju dessutom inte gå ut.

Kirurgiska ingreppet gör sig påmint. Imorrn har det gått en vecka, lilla vävnadsbiten blev obducerad och sedan faktiskt slängd av sin forne ägare. Seg, lite ådrig, lite bränd. Den brändes av! Brändes!

Idag är vi ute hos mor, jag och barnen. Efter att själv ha kört en tung heltidsvecka i fisken med strålande sol och 30 grader ute känns det helt OK att ha ett par lediga dagar när det fina vädret fortfarande håller i sig. Pasta bolognese stod på lunchmenyn. Det gör det alltid. Antingen det eller pasta och köttfärssås.

Barnen har badat, och till och med jag hoppade i. Blev förstås behagligt först efter en bra stund. Stackars Evert som är här på besök ville så gärna hoppa i, men dels är han för hårig och dels har han öroninflammation. Han fick nöja sig med lilla röda poolen.
Plockat en stor bunke med solmogna jordgubbar har vi också gjort. Inte alltför äckligt. Då är det verkligen sommar. Och ungarna har sprungit nakenfisa hela dan. Jaa, insmorda såklart!

Har lite foton i kameran, men sladden är hemma så det får vänta lite. Ut i eftermiddagssolen o njuta ett par timmar till nu. Tjing!

Kirurgi

Idag har jag vidtagit ett kirurgiskt ingrepp för att återställa en del av kroppen som den var innan jag fick barn. Det innefattade avlägsnande av vävnad, vilken jag snällt bad om att få ta med mig hem. Läkaren och sjuksköterskan tittade på mig och skrattade, varpå jag deklarerade att de minsann har tystnadsplikt och får INTE skratta åt mig i fikarummet sen.
Det smärtar, men det kommer att höja min livskvalitet avsevärt då jag besvärats av oegentligheterna i flera år. Nog kan det låta som en smärre överdrift, men jag svär att vartenda ord är sant.
Läkningsprocessen kommer ta ett tag, men alla gånger lär det vara värt att utstå de besvären!

Ingen rörmokare i sikte ännu, men han sa att de skulle dyka upp i slutet av veckan. Vi har ju flyttat upp nu, och det brinner i knutarna att få badrummet klart. Det är liksom sisådär spännande att bära Emilia nerför trappen med rappa steg när det är brådis till toan mitt i natten. Kommer göra rätt stor skillnad att ha toan i rummet bredvid hennes.

Svanhild rymde för en dryg vecka sen. Sen dess har jag inte sett henne, men Calle har. Jag har satt upp lappar med beskrivning och telefonnummer, håller tummarna på napp. Syster ringer numera dagligen nerifrån Rhodos och frågar om hon kommit igen. Nä, fan, det har hon inte, vad kan jag göra? Förutsättningarna var ju inte hemliga från början, vi hade redan ett skrälle här ju. Det visste hon. Klart jag inte jagade iväg Väs-fia med flit, det var Gustav som gjorde. Hålla tummarna, ställa ut mat, lägga ut filt med Karro-lukt, åka och cykla förbi vägarna där Calle såg henne. Jag gör ju allt det där. Kattjävel.

Så ska jag o Sandy ta en kvällstripp till Tranås, där Fiestan ska få sig en omgång. Besiktning snart.

Undrar om jag vågar dricka kaffe nu? Skulle inte sitta fel men kan bli jobbiga konsekvenser. Bedövningen släpper dessutom snart.

Hoppas posten är på ingång snart, tror faktiskt att lilla tentan kan dyka upp idag :-)

En tung börda föll från axlarna

Jag klarade tentan. Den där jävliga, omöjliga assvåra tentan. Den med aktionspotentialer, oxidativ fosforylering, muskelkontraktioner och alveolära gasutbytet. JAG KLARADE DEN! Inget MVG på gymnasiet har nånsin smakat lika bra som detta ljuvliga G. O som jag har kämpat, men inte för en sekund vågade jag faktiskt tro att det skulle gå vägen. Men ack. Underbart. Till och med så jag överväger att fira med nåt bubbligt på midsommar :-)

Den andra tentan för termin 2 gick inte vägen, men det stör mig inte ett dugg. Den gör jag i augusti, och jag har egentligen året ut på mig. Den här andra var den viktiga.

Min bästa plugg-babe hade inte samma tur med den här tentan. Tänker göra allt för att peppa henne att kämpa vidare o inte hoppa av, nånting som hon tyvärr överväger. Enter Linda, the word-crapping annoying....whatever. M, it's you and me girl :-)

Rörmokarn gjorde färdigt idag så pass mycket att vi kan flytta upp. Ska måla rören bara, gjorde hälften ikväll o sen pallade jag inte mer. Jobba liksom. Jag klarade ju faktiskt tentan. Förmodligen inte med råge, men det skiter jag högaktningsfullt i.

Det går framåt :-)

Har lyckats fixa så jag kanske kan få lite kommentarer nu. Tror jag :-) Är inte the Datageek of the century so to speak....

Lite pömsig idag. Satt uppe till kl 03.00 inatt och sydde. Sydde! Fan va roligt det var. Började med att varenda j*vla panelgardin släpar i golvet. Vem kom på den puckade idén att göra panelgardinaer i 2,40-längder när det är den totala takhöjden som standard? Sätter man gardinstängerna i taket eller? Himmel!

Calle sket ju i vilket, även om han muttrade lite över att gardinerna var för långa. Han är ju inte direkt en Initiativets man. I brist på symaskin ringde jag runt i bekantskapskretsen och fick napp på en. Med pedalen under foten och en teknisk pryl framför mig var det ju som bäddat för problem och omfattande svordomsharanger - men det gick BRA! Hade medflyt! O har då faktiskt inte sytt en söm sedan syslöjden i högstadiet vad jag kan minnas....det är över tio år sedan!

Mäkta stolt över att jag bemästrade en teknisk-elektrisk uppfinning fastnade jag i denna kanske nyupptäckta hobby. När gardinerna var klara kunde jag bara inte sluta!

Kom då på en förträfflig idé. I linje med min välkända snålhet tyckte jag det var ett enormt slöseri att bara kasta de fina gardinslattarna från Almedahls. Vad göra? Ja, ett lapptäcke, givetvis! Alicia behövde ju ett överkast till sängen!

Sagt o gjort. Efter en stund fick jag dock slut på gardinstumpar och ropar till Calle att rota igenom sin garderob. "Jag behöver nåt svart". Sen gick jag på upptäcktsfärd i ungarnas byråer - alltid finns det nåt plagg med nån ful fläck som inte går bort i tvätten, eller är urvuxet.

Efter totalt 8 timmar vid symaskinen hade familjens lillfis ett nytt överkast bestående av urvuxna Bamse-jeans, pappas gamla t-shirt, en gammal jul-duk, diverse gardinavklipp och Emilias urvuxna pyjamas. Skaparglädje!

Lär nog dröja innan jag ger mig på ett sånt projekt igen, efter så många timmar med oavbrutet sittande så sved det i ryggen. Sved!

Idag firar jag o mannen 1-årig förlovningsdag och 7-årigt förhållande. När han kommer hem från jobbet ikväll kanhända består firandet av en trevlig stek med klyftpotatis och exotic mango-sås.

Rörmokarhelvete

Hantverkare tror dom äger världen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Visserligen ska väl även polska rörkrökare ha rätt till sin beskärda del av magsjuka, men fan inte nu när han ska vara här!!! Alla fästen är satta och de 4 element som kan sättas upp nu är satta. Kvar är själva rördragningen, o sen ska jag måla alla rör också. Vill ju varken ha koppar eller kromat när listerna är vita, men de enda vita som är vita från början är såna här mjuka böjbara saker. Så det blir till att måla. Tjipp. Ska emellertid inte dra alla hantverkare över en kam, men måste ändå påpeka att jag generellt sett inte är överförtjust i mark-anläggningsarbetare, snickare eller rörmokare. Vår elektriker däremot. Han får MVG med råge. Bra, fast pris, flexibilitet, underbart bemötande, väl utfört arbete. Han kom på utsatt dag och tid, han gjorde det han skulle, han skickade fakturan som var utformad precis enligt överenskommelse. Lysande. Henrik Bolinder, Bolinders El. Hett tips.

Med förenade ansträngningar har jag och Calle lyckats sätta ventilation i alla 3 sovrum, återstår i allrummet och det gör vi kanske imorrn. Det är ju bara att såga ut ett runt hål genom husväggen, men nää, inte så enkelt som det låter förstås. De redan nämnda hålen från igår har jag fått spackla igen med typ 2 kg spackel, så måste den snutten slipas och så måste vi sätta på ny tapet. Var på tapetstället och tog en "provbit" för ändamålet. HA!

Var på Ikea i samma veva och inhandlade gardinstänger till alla rum däruppe o ett nytt rosa överkast till Emilia, mutade ungarna med mjukglass och begav oss ganska snart hemåt. Fast först ett stopp på Grosset där jag hittade perfekta gardiner till allrummet, de kommer gå ton--ï-ton med pelarna i allrummet, mörkgrått. Gardiner till ungarnas rum har jag köpt för länge sen :-) För att ens få lov att stanna på the gross var jag tvungen att muta mannen också, han blir grinig när ungarnas trötthet tar ut sin rätt. Ett par Skotte till honom och en varsin lördagsgodispåse till flicktrion, o sen slutligen hemåt.

Ställde mig med bak, en dubbelsats hålkakor. Är ju faktiskt helt galet gott med alldeles nybakt bröd! Ungarna var inte sena att hålla med, de tryckte nog i sig två halva kvartar var! Fick serva mannen med nybakt också, han kunde såklart inte slita sig från speedwayen. (som för övrigt fortfarande håller på, suck!)

Katterna håller sig på varsin kant. Svanhild har stulit Gustavs favvoplats i våran säng, så han gick och la sig i hörnet bredvid skohyllan och såg sårad ut. Svanhild väser så fort hon ser honom.


Ledighet kan tydligen också vara jobbigt. Är helt färdig känner jag, men egentligen finns det tusen och åter tusen saker jag borde göra. Ska nog bojkotta allt förutom betapet, o så ska jag tvinga Calle att göra te.

Fredag redan - å ledig helg!

Shit, vad det här har gått undan. Klart, dagar å veckor rullar på i sina trista gråa banor. Jobbat, stressat, handlat, lagat mat, haft hand om barnen. Sammanfattar väl veckan rätt bra. Lite allmänt kärleksgnabb också, hur kul är det att få ställa sig med matlagning när man slutar jobba kl 17, o mannen i huset varit ledig hela dan?? Visst att han kanske inte sitter o pillar naveln för barnen kräver ju viss uppmärksamhet, men när jag kommer hem först är det alltid jag som både hämtar ungar o fixar käk. Ljuvliga mans-släkte!

Can't live without them - have to put up with them... Nåja, som bilden visar har jag inte ansträngt mig med nån avancerad 3-rätters. Fast dom fick faktiskt grönsaker till. O dessutom fick han ta disken.

Tisdagens läckerhet

I skrivande stund står potäterna o puttrar o firren är i ugnen. Operation pizzafisk! Ingen i familjen är svårflirtad när det gäller mat. Antingen är jag rätt bra på det, eller också ligger "aptit no matter what" i generna. Från Calles gener i så fall.

Rörmokarn från Polen-landet har ÄNTLIGEN börjat pilla på elementen nu. De är uppsatta och rörfästena är klara också. Bara termostater och själva rördragningen kvar, sen kan vi faktiskt flytta upp!!!! Damn it, va skönt! Helt plötsligt kan vi gå från världens största 2:a till att bo på ca 150 kvm i två plan. Ungarna kan ÄNTLIGEN få varsitt rum. Gardiner, tavlor....aww, snart får jag börja fixa med inredning o sånt!! Rätt less på att lägga de surt förvärvade kronorna på byggmaterial. Klasskompisarna köper kläder o festar. Mina pengar går till isolering, gräsfrön, gips, reglar o skruvjävlar, liksom.

Visserligen kommer ju det knappast att upphöra. När övervåningen börjar bli komplett klar ligger ju nästa stora grej i startgroparna. Bygglovet för garaget gick igenom i veckan, o grävningen ska börja innan semestern åtminstone. Inte helt billigt heller, jag nöjer mig liksom inte med enkelgarage när vi har två bilar. Man kan ju inte särskilja sina brumbrums ju :-)

Syster å respektive åker till varmare breddgrader imorrn o blir borta i två veckor. Lilla Svanhild får bo hos oss så länge. Första mötet med rivalen Gustav ägde rum idag. Galet roligt! Bådas svansar växte till ett omfång i klass med en väldigt mogen squash, ögonen blev sällsynt stora och rygghåret sträcktes mot skyarna. Sen lät de "som ormar" som Hanna sa. Själv föredrar jag att göra en liknelse vid vår kaffebryggare i Sturefors. Den väste likt upprörda katter eller ett harem av glasögonormar när den bryggt klart. Hur eller som, de små missarna verkar inte älska varandra i nuläget. Får se om det ändrar sig.

Kungen i huset, Gustav, och den livrädda gästande rivalen, Svanhild

"Problem" mumlade mannen från övervåningen. Ja, det klart som fan! När gick nånting enkelt, när hade man medflyt? Alltid är det nån jävla detalj som krånglar. Hittar inte nyckeln till borrmaskin, batteriet i skruvdragarn var slut, det diffar på 2 cm i lutningen, trots att vi mätt med vattenpass, va fan??! Eller när vi skulle tapetsera i trappen, ställde kombistegen på alla möjliga och omöjliga vis o höll på till 02.30 en natt. På näst sista våden upptäckte vi en överlapp i överkant på 2,5 cm medan vådens nedersta del passade perfekt. "Det får fan va". Ibland är vi minsann rörande överens.

Problemet på övervåningen nu är istället ventilationen. Borde inte va så svårt, borra ett hål över varje fönster o sätta i den där vita dosan. Men det tro fan att nån regeljävel eller elkabel är i vägen, eller också handlar det om en manlig felberäkning där "oj, utvändiga fönsterfodret var visst bredare än invändiga. Älskling, vi har ett hål i väggen nu!" Tack.

Klockan är drygt 19 och jag ska göra barnen klara för sängen.

*************************************************************************************

Hej o hå! Efter en 2 - timmarsprocedur avseende tandborstning, pyjamaser o evinnerligt tjatande är knoddarna i säng, dock utan att sova. "Mammaaaa, Alicia slår miiiig!" "Mammaaaa, trollen måste ligga här, dom är mina bästa vänner!" "Nääääeeeeee!!!!" "Jag måste inte kissa, jag är inte kissnödig, kolla får du se!" (hur då?)

Innan de hann bli alldeles skitjobbiga lyckades jag ta en söt bild på trion!

Söndagstrött

Söndag, och EU-val tydligen. Jag har inte alls tagit mitt vuxenansvar och pallrat mig iväg till nån röstlokal. Slarvade bort röstkortet samma dag det kom i brevlådan... Dessutom är det bara en hjärtefråga jag har just nu - förutom jobb då - och det är legalisering av surrogatmödraskap i Sverige. Känns som om det är "nästa självklara steg" i det här landet. Såvitt jag vet är det inget parti som riktigt tagit upp den frågan, så det är verkligen skitsamma om jag röstar eller inte då. Ska absolut sätta mig in mer i olika debatter nästa gång det är riksdagsval. Då ska jag rösta.

Nä, istället har vi haft en fantastisk helg i Borensberg, jag o ungarna. Mannen jobbade och ägnade sin lördagkväll åt att sörja mötet med Danmark, tant - och barnledig.

Sandy o hennes mami hade 70-årskalas o det var massa folk o barn o mat där. Lite kallare än vad man kan önska en junikväll, men ack så trevligt. En samling folk med alla tänkbara dialekter. Tacos så det hade kunnat göda halva Afrika, tårta, öl, snacks o så "nattamat" på småtimmarna. Åkte definitivt inte hungrig därifrån:-)

Barnen lärde sig dansa också. Eller snurra åtminstone. De hade en förträfflig danslärare, Elin visade dem hur man spann loss på allvar!

Dagen därpå var vi betydligt färre gäster kvar, men ändå så det gick åt två bord till lunchen! En tårta blev kvar o Sandy, Frasse, Thildis o Ludde hängde med hem till oss. Där festade vi loss på tårtan o käkade middag här. Våra respektiva karlar blev kvar med respektíve kvällsprocedurer i respektiva hem med respektive ungar, och jag och Sandy tog en låååång o skön shoppingtur på Grosset. O bestämde att vi ska APSELUT ta oss ner till Ulla innan hösten kommer (o då får givetvis männen ta barnen igen...)

Hann klippa lite på vår Sorry Excuse for a Lawn o hänga lite tvätt innan ögonen blev grusiga. Insåg också att jag nog tjänat 2400 kr både igår o idag, på att INTE åka fast för fortkörning. Farbror Blå duggar tätt.

Ny vecka ja. Det vore väl självaste fan om inte rörmokarn ska lyckas pallra sig hit på tisdag. Natti.

Första dagen på sommarlovet

Känns lite annorlunda att smaka på det ordet. Sommar. Lov? Förr kanske. Nu blir det jobb hos fiskarna och på hemmaplan med vildingarna. Och ångest och oro över troliga tentor i augusti.

Hittade en rolig bild på Alicia, klippt slut efter en krävande dag som präglats av lek o stoj. Klängandes på mig var det väl kanske extra bekvämt där det finns lite extra padding. Hon somnade, helt enkelt.

Får göra mitt yttersta för att hennes sommarlov ska ge tid för återhämtning också. Det är kämpigt att vara 2½ år.

Shit, jag hade så gärna velat ligga i fas nu, med skolhelvetet. Trots min - trodde jag - brinnande motivation och ständiga strävan efter toppresultat, har det inte gått super. Jag är inte alls lika duktig nu som jag var då. Antingen det eller också är skolan bara jävligt mycket svårare. Förresten, mitt språk kommer inte alltid vara välvårdat. Jag kommer svänga i humöret och i suget att skriva. Vi får väl se. Bloggande för mig kanske bara är nyhetens behag. Först flera år efter att det blev "inne" upptäcker jag bloggvärlden. Likadant med mobilfunktioner - upptäckte typ för ett halvår sen att man kunde spela in sig själv o ha det som ringsignal! Upptäckte också att det blev jäkligt pinsamt när det ringde, så jag la ner den idén igen.

I alla fall, plugget var det ja. Jag har ju hinder såklart. Distraktionsmoment. Men det är ju sånt som är synnerligen självvalt, och utan hade jag ju inte vetat vad jag ville med mitt liv. Och jag tänker inte skylla dåliga resultat på en livssituation jag medvetet försatt mig i. Valt. Största hindret är snarare dålig självdisciplin. Inte när det gäller rapportskrivning eller andra inlämningsuppgifter, eller att gå på föreläsningar - men själva läsandet. Och under det senaste året har jag utvecklat ett omfattande hat gentemot PBL.

Jag vet inte ens hur man gör för att folk ska läsa det här. Annonsera ut till folk å fä att "jag har börjat blogga!" jaha? Läs min o-hemliga dagbok, snälla! Mitt liv är inte så intressant faktiskt. Det är faktiskt ganska grått. Inte tråkigt, men inte utmärkande eller fascinerande. Något avvikande i relation till en genomsnittslig 26-årings livssituation kanske. Jag är äldre än de flesta av mina kurskamrater, jag är yngre än de flesta av mina grannar.

Jag skulle gissa att mitt lilla nybörjarförsök till bloggande kommer handla om hur jag försöker mäkta med tillvaron. Mina heltidsstudier, mina två barn, min significant other, kattskrället och huset.

Imorgon är vi lediga, jag o ungarna. Då ska vi köpa present till min bästa Sandy, hon har fyllt år. Gubben jobbar. Håller tummarna att vädret blir bra. "Varannan vatten" går ju lysande att tillämpa även i vardagliga sammanhang. Varannan sol gör ju inget heller. Poängen är att fröna ska gro så gräset blir bra!

Klockan är massor. Natti.

Starten.

Fått frågan massor gånger. "Varför bloggar inte du?". "Jag har ju inte tid!" Samtidigt är jag ju för stolt för att ventilera allt som försiggår hos någon professionell. Kanske är ett bra sätt att ventilera? Återstår att se. Detta är åtminstone en början!
*välkomnar mig själv till cyber-dagboks-livet*