Kirurgi

Idag har jag vidtagit ett kirurgiskt ingrepp för att återställa en del av kroppen som den var innan jag fick barn. Det innefattade avlägsnande av vävnad, vilken jag snällt bad om att få ta med mig hem. Läkaren och sjuksköterskan tittade på mig och skrattade, varpå jag deklarerade att de minsann har tystnadsplikt och får INTE skratta åt mig i fikarummet sen.
Det smärtar, men det kommer att höja min livskvalitet avsevärt då jag besvärats av oegentligheterna i flera år. Nog kan det låta som en smärre överdrift, men jag svär att vartenda ord är sant.
Läkningsprocessen kommer ta ett tag, men alla gånger lär det vara värt att utstå de besvären!

Ingen rörmokare i sikte ännu, men han sa att de skulle dyka upp i slutet av veckan. Vi har ju flyttat upp nu, och det brinner i knutarna att få badrummet klart. Det är liksom sisådär spännande att bära Emilia nerför trappen med rappa steg när det är brådis till toan mitt i natten. Kommer göra rätt stor skillnad att ha toan i rummet bredvid hennes.

Svanhild rymde för en dryg vecka sen. Sen dess har jag inte sett henne, men Calle har. Jag har satt upp lappar med beskrivning och telefonnummer, håller tummarna på napp. Syster ringer numera dagligen nerifrån Rhodos och frågar om hon kommit igen. Nä, fan, det har hon inte, vad kan jag göra? Förutsättningarna var ju inte hemliga från början, vi hade redan ett skrälle här ju. Det visste hon. Klart jag inte jagade iväg Väs-fia med flit, det var Gustav som gjorde. Hålla tummarna, ställa ut mat, lägga ut filt med Karro-lukt, åka och cykla förbi vägarna där Calle såg henne. Jag gör ju allt det där. Kattjävel.

Så ska jag o Sandy ta en kvällstripp till Tranås, där Fiestan ska få sig en omgång. Besiktning snart.

Undrar om jag vågar dricka kaffe nu? Skulle inte sitta fel men kan bli jobbiga konsekvenser. Bedövningen släpper dessutom snart.

Hoppas posten är på ingång snart, tror faktiskt att lilla tentan kan dyka upp idag :-)