Mycket nu

Jag tillhör den skaran som inte skräms av att skita på offentliga toaletter. Är av den bestämda uppfattningen att om kroppen säger till det är dags att utsöndra saker så är det liksom bara att lyda, för hälsans skull.
Med skiten kommer vanligtvis också odören, och det kan ju vara ohyggligt pinsamt, särskilt om någon står i kö att använda toan direkt efteråt. Då vet ju denne hur ruttet min tarm luktar!!! Men å andra sidan, man kan kasta på sig en nonchalant attityd o låtsas som inget (men försvinna fort som tusan från toalettområdet och hoppas att man inte behöver möta den personens blick på länge.
Fast det finns faktiskt nånting som är ännu värre, och det är när man är alldeles oskyldig. Man ska bara gå in o slå en kiss, och det luktar faan på toan när man själv kommer in. Om man sen går ut, när man hållt andan och bara kissat, och SEN står det nån i kö och ska in efter mig. Det bara spritter i mig - man vill ju inget hellre än att förkunna att "det var inte jag!" eller "det luktade sådär innan jag kom!" Men ack så fånigt, det gör man ju aldrig. Är det så att man vill lyssna på kroppen och således uträtta sina behov även i offentliga miljöer, då får man helt enkelt köpa läget att såna där jobbiga situationer kan uppstå.

Jag tog grissprutan igår, och bieffekterna har varit ganska milda. Ömheten Allan i vänstra överarmen, det känns som om jag fått stans värsta muskeldödare. Men ingen feber och ingen sån här generell ömhetskänsla i kroppen. Lite yrsel imorse bara, men det gick över efter lite snabba kolhydrater från fiket. Således bestämde jag mig för att ge blod idag också, så den biten var klar. Och det gick jättebra! Flödet var helt i sin ordning, nålen sög sig inte fast i kärlväggen, det varken sved eller stacks när blodsvaret väl hade kommit. O sen fick jag en mjuk och skön T-shirt också.
Snacka om goda gärningar! Dela med mig av mitt blod och värna om mina medmänniskor o göra vad jag kan för att förhindra smittspridning! Borde ge mig själv en klapp på axeln, men som sagt så är jag ju väldigt öm där, så det får vänta.

Fick ett sms av mamma förut. Hon kommer hem från Fagersta-trippen idag eftersom det var begravning för faster Maggan imorrn. Jaha! Tack ska du ha, jag visste inte ens att hon hade dött, thanks for telling me! Nåja, det var väl inte som att hon stod mig sådär vansinnigt nära, har inte ens sett människan sen jag var 7-8 år. Men ändå! Jag vill ju veta sånt!

Läkemedelsberäkningen gick jättebra, och jag tror jag klarade den. Egentligen handlar det ju om lågstadiematte, men kan verka förvillande eftersom en massa olika enheter står med överallt. Det känns väldigt skönt att ha ett område där jag verkligen känner mig duktig, eftersom jag har det så himla kämpigt med alla andra ämnesområden.
Hade en dejt med T2-läraren igår också, som bekant skyr jag nu inga medel för att nå mina mål. Den så kallade stoltheten är svald och utskiten för länge sen.
Och faktiskt så känns allting mycket klarare nu, hur jag bibehåller en röd tråd igenom hela bearbetningen, så förhoppningsvis ger detta ett positivt utfall på måndag.

Igår på vägen hem ringde jag till Lugna Favoriter och ville gissa favoriten, vilken låt som var vänd baklänges. O jag blev samtal tio och fick gissa! Inte nog med det, jag gissade rätt också! Så jag vann 2 biobiljetter till "En julsaga". Googlade på titeln senare och fick se en trailer. Jaha, det är samma jäkla julsaga i en ny version, kunde inte ens avgöra om det vara datagjort eller otecknat med bra smink. Vad jag däremot vet är att jag redan sett 3 olika versioner av samma julsaga. Shit också. Oh well. Jag vann i alla fall :-)

En artikelanalys har vi lyckats knåpa ihop idag i vår halva basgrupp. Hysteriskt tråkigt. Sen sökte jag vetenskaplig artikel på hub, och det gick snabbare än det gjort hittills. Hittade en vars titel är såhär sexig: "Long term survival after evidence based treatment of acute myocardial infarction and revascularisation: follow-up of population based Perth MONICA cohort, 1984-2005". I basgrupperna har vi ju scenarion som berör hjärtbekymmer så det känns ju ganska relevant. Men just precis nu är jag trött och avtrubbad och inte alls sugen på att läsa. En timme innan jag hämtar barnen, ska jag börja lusläsa artikeln eller bearbeta frågeställningarna? Pest eller kolera.